MK - oro
Jag kände att du inte va lika närvarande i måndags. O jag vill inte att du går tillbaka till gamla mönster i hur du behandlar tjejer. De sa du själv att du va rädd för gågnen innan när vi sågs. Defiitivt inte med mig! Jag vill va speciell för dig. Oavsett va de innebär. Bara jag inte blir en i mängden. Jag vill hellre va en djup nära äkta vän. Än en ytlig person som säger grattis när man fyller år på fejjan. Sånna har jag mängder. DU är speciell. Hur vet inte jag riktigt. För att du berör mig med din person. Men jag vet inte heller vad JAG vill. Jag behöver också tid. Jag tror att du tar mig förgiven. Jag ger dig mkt, de gör jag absolut. Men du är inte den enda som behöver tid. Jga behöver också tid. Jag är mitt upp i mitt eget liv, och kämpar o brottas med de. Jag hoppas och vill ju att du ska finna styrka i det, energi, i mig, att lära dig något av mig så som jag lär av dig, så att du ska orka växa o finna ännu mer styrka i dig själv. Ett utbyte på lika villkor. Men jag upplevde att du va kallare mot mig sist än gången innan. Du va mer egoistisk i ditt tänk. De märks i sättet du är o saker du gör. Din blick brukar va full av värme. Den va mkt tommare nu. Jag vill inte va en del av tvivlet. Jag vet att de är mitt ansvar att bestämma hur nära jag vill att du ska få vara mig. Det lägger jag inte på dig. O jag släpper in dig så långt jag tror att jag klarar av att släppa in dig här o nu. O jag tror att du också vet att jag håller en distans till dig, att jag inte vågar berätta allt. Så länge du är ärlig mot mig, öppen och rak så vet jag att du är äkta när du är med mig o då litar jag också på att du säger till när du inte vill det. Då blir både ja och nej är lika mkt värda. Jag behöver tid, precis som du. Jag vill gärna va med på din resa o jag vill ha med dig på min. Det är englit mig vad som är här o nu. O jag vill faktiskt inte tänkt frammåt när de kommer till dig. För jag vet att du och jag kommer förändras massor de näsrmaste. O jag vill låta oss växa var för sig. Men tillsammans så att vi kan hjälpa varandra o stötta varandra på den vägen vi var o en väljer.
