Kanske är vi en dal av något större.

Kankse är vi en del av någnting större. Tänk om de faktiskt är så? vi mskor har ju bara funnits här en sekund på jämfört med hav o ljus osv.... kanske är de tom så att vi SKA utrota varandra. Att vi är som en influnsa som ska rensa bort de som är fel. sjukdommar kanske finns just för att rensa bort de "svaga", de som borde bort, men att mskan är för stark för att försvinna utan kämpar emot m medicin o är för klok för universums bästa. de hade värlen inte räknat med när den skapades, kanske. kanske var digerdöden ett sätt att rensa. kanske är mskar i grunden ond, o dom som försöker göra gott gör fel. om man ser på helheten, o hav o luft o ljus o dinosaurier....o allt va en timma.. så skulle människans existens endast va en sekund. hur länge är de meningen att vi ska finnas. kanske är vi bara en passage, en del av något större? isf spelar ju "här o nu" ingen roll. elller så är de precis de det gör, att vi måste ta vara på de eftersom det är allt vi får. så får våran skull bör vi kanske ta vara på nuet, men för helheten spelar vi individer o våra känslor o problem ingen roll, om om några sekunder är va ändå borta igen. tänk om vi är en del av något störrre. vad kommer härnest? finns de liknande situationer på andra planeter? om varje mska är en slump, vilket ju borde vara fallet, efterosm man inte vet vilka mskor som kommer para sig, o iall nån dör, eller blir sjuk.. lr är allt förutbestämt av nån gud? men om vi allla är en slump, hur har "mänskligheten" om de ens är mskor, utvecklats på andra planeter? tänk om detta som ins här finns på den tredje planeten från solan i adromdagalaxen oxå. Tänk om. Tänk om de är meningen att vi en dag ska dra ihop alla galaxer o bilda en enda jättestor familj. tänk om. Kanek är vi en del av något större. detta är en resa. som vi vet har ett slut. de är sorgligt attt vi inte får veta slutet på sagan, men that's life I guess. lr tänk om vi visst får de. tänk o de finns en gud som ser våra tvivel o känner våran sorg o glädje över att inte veta. som bestämmer allt o redan har ordnat de för os så att vi egentligen inte behöver oroa oss för att inte hinna med allt vi vill göra. Vad ska man tro? Pratade lite m V om detta i förgår o de har inte kunnat lämna mina tankar. så nu grubblar jag igen. iofs behöver jag ju inte fundera på om jag är för tjock eller inte. så länge jag fortplantar mig. eftersom allt är glömt när mitt liv är förbi. så ha inga komplex linda. snart är du borta o glömd, o då slelar ditt liv ingen som helst roll. de känns  ju bättre, not.

vad gör jag för fel?

Shit, nu har jag försökt byta ut människorna i mitt liv igen. o de går inte. jag kan inte släppa dom människor ag äslakr. så outgrundligt. har precis kommit hem från en rea m några vänner i orkestern. de va mkt trvligt. några av dom, de flesta bekände verkligen färg o tog ställning. de är sanna vänner, vackra människor. som jag så gärna vill dela hela mitt liv nmed, all min vardag. då mår jag bra. jag träffade två ragg. hade inte sex med någon avb dom, även om de lätt hade kunnat leda dit, o va på väg att göra de, om jag inte satt stop. hade nog kunnat få till minst tre iofs... lr ja ännu fler om jag bara vågat försöka. jag kände dock att "de spelar ingen roll vad jag gör eller hur jag ser ut, de är bara att köra". men shit. ingen va dom jag hånglade med va särskilt bra på att kyssas. eller va de mitt fel? är dejag som är dålig? oerfaren? eller ås är de för att jag jämför allt m MK. för med honom va ju allt perfekt. eller va de?nej de va de inte egenligen. jag bara minns de så. för att han räddade mig. o fick mig att må bra i allt de dåliga. han gav mig energi.

SÅ.. jag tog kontakt m nån annan på ns. raggade. o fick ett napp. jag fegade ju ur, som vanligt. men bestämde mig till slut för att va ärlig, men samtidigt köra å. o han verkade på. så han vet att jag är oerfaren. men att jag vill. o han har lovat att lära mig. han verkar ha tålamod. han lovade mig att ha de. o han verkar stå vid sitt ord. men han är inte MK. iofs så gillade jag inte MK heller första gången, tyckte han va dålig å att kyssas, o jag tänker inte nöja mig med nån halvkass kyss. men V va inte heller så mysig. o alldelles för tuff för mig. men hans kuk smakade inte så illa som jag trodd. vi "gick igenom deap throat" igår. han verkar ganska porrskadad. men de va väl de jag sökte. någon som tog tag i mig. han töjde ut min fitta o min "lilla hål" o kom över hela mig. de va rätt nice faktiskgt. varmt, ljummet, lite syrligt.. fick mig att tänka på Alex, första gången jag sög av någon... trodde aldrig jag skulle våga igen. o vi bestämde men att vänta med att knull till nästa gång.. så vi lekte lite bara igår.. jag kom inte.. han va aldelles för hårdhänt. o han försökte få mig till att prata drty, men de är inte riktigt min grej att säga sånt på kommando. de kan komma spontant, men gör de inte de kanmaninte tvinga nån. o så rakade jag mig, för att han ville att jag skulle vara slät, helt slät. idag kliar de. hoppas på att få se honom snart igen. fick ett mess av honom idag. han berömde mig o tackade för igår, man jag vet inte om de va för att ge mig självförtoende eller för att va snäll, för att han ska få knulla igen. jag tror att han gillade hur jag sög av honom. han va lite för hårdhänt för mig. tryckte sög, klämde för hårt. men är rädd att komma över MK, amtisdigt som jag är rädd att jag inte ska göra de. jag måste ju kunna få gå vidare. samtisdigt som jag inte vill. jag vill ha honom med mig för evigt. jag älksar honom, o han visade mig hur man älskar utan krav. nu vet jagvad de innebär. tack vare honom. nu vet jagvad jag vill ha. helst vill jag ju ha de med honom dock, o de kommer ju aldrig at hända. de vet både han o jag. men jag kan bar ainte sluta hoppas. han är mitt hopp. Hade ett mycket givande samtal m MB förra veckan oxå. o jag ger honom oxå enormt mkt kärlek. ag såg en annan sida av honm . en sida jag gärna vill vara nära. mkt nära. jag vill prata sådär med honom hela tiden. bara få vara nära honom. vinna hans tillit. få andas o leva i hans trygghet. ag vill bara finna någon. jag är trött på att känna mig så ensam hela tiden. jag vet att jag inte är de, men jag är väl kräsen. eller vad gör jag för fel?

Jag söker kärlek. ren, sann, "kan inte leva utan dig kärlek".

VILL INTE!

Om jag bara får tummen ur o börjar skriva så jag blir klar med den här skiten. bättre o skriva än att bara dra ut på de. För när jag blir klar kan jag örja göra andra saker. Men jag kan inte göra något annat förrän jag e klar. typ banta. träna. träffa vänner. de är sånt jag ska belöna mig med när jag är klar. men jag drar ju bara ut på de. så när jag komme rhem från resan komme rjag bara tvingas fortsätta skriva på den här jävla hemtentan. SUCK!!!!!


Jag vill leva i nuet o inte tvingas göra massa saker man måste. de tär det värsta jag vet. blääää!

leva utan dig?

Jag behöver någon att flirta med. Jag behöer nog kyssa någon annans läppar för att glömma dina. Fast jag inte vill glömma dig så har jag egenltigen redan gort de. jag minns inte exakt hur de kändes, jag har förstorat dig nu. Du är gigantisk, enorm. o jag älskar dig mer än allt. Du är min räddare. the one and only. o jag kan inte leva utan dig.

SKRIV!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

sex sex sex.

det är verkligen de enda jag kan tänka på nu. Hru jävla kåt jag är. bara för att du inte är här. jag hade nog varit kåt om du varit här oxå, men då hade vi ju kunnat göra något åt de. det här suger. Fan.

Shit nu loggar jag in på msn bara för att se om du är online.. d är blockad men jag kan ändå se. bara för att jag vet att du är ledig måndagar. i regel. suck. varför kan jag int ebara släppa dig?

O ring ao boka psyktid skulle jag oxå behöva göra. min psykiater har försökt öertala mig i snart ett o etthalvt år! men de är svårt. eller så är jag bara jävligt trög. men jag måste få känna att det är på mitt sätt, på mina villkor. det är viktigt för mig. ingen annan ska få göra det. det ska vara mitt beslut. även om jag behöver och upskattar vägledning.

planerar lite inför en resa med några vänner som ska göras nästa vecka. blir galen av all denna stress. puh!

utan dig, hörs din röst, känns pulsen, finns livet, fast jag dör? för jag dör, utan dig. ooooooooo

leva utan dig? hur? varför? är det värdigt? det va underbart när du kom. varför ville du försvinna? måste jag nu orka leta reda på det igen? ensam?  själv? jag vill ju ha DIG!

Hur går man vidare?

Shit, jag tänker på dig hela tiden just nu. hela veckan är en katastrof, har hur mkt som helst att göra o i flykt flyr mina tankar till dig. För att du ska komma o beria mig från allt ont. jag vet att du kan rädda mig. för om du kommer så släpper jag allt o inget annat skulle betyda något. o jag saknar dig. har i huvudet skrivit hur många brev som helst till dig. innan jag går o lägger mig. jag ligger vaken o kan inte tänka på annat är Du. Det har snart , nej det har gått ett o etthalvt ÅR sen vi sågs, o hördes. Snart 2 år sen vi lärde känna varandra. o jag tänker på dig jämt o vill ha dig tillbaka. vet inte hur jag ska gå vidare. för jag trivdes så vannsinnigt bra i ditt sällskap. Du gjorde mig lycklig. o jag vet inte hur jag ska bli lycklig igen utan dig. jag vet inte hru. önskar att någon kunde förklara det för mig. jag vet att de låter klychigt, men det är en såndär fråga som alla någon gång frågar sig. men jag trodde bara de va en sån där fråga som när de väl gällde mest va att vifta bort den. nu har den etsat sig fast i mitt huvud o betyder ALLT. hur ska jag gå vidare utan dig? hur har jag gjort hittills? inget bra iaf. jag har inte gått vidare. jag står still o jag trivs INTE med de. Hur?

RSS 2.0