Varför känner jag mig dålig för att jag inte läser till läkare?

Jag känner mig dålig som inte pluggar till läkare eftersom det rä det finaste man kan bli. Varför gör jag inte det då? Om jag nu vill vara bäst. För att jag inte orkar? För att jag inte tror att jag skulle klara av det. så jag nöjer mig med det näst bästa o hoppas på det bästa.

Varför orkar jag inte gå til orkestern? Jag känner mig inte välkommen, omtyckt. jag känner inte att jag kan birda med något där.. å varför skulle folk ens vilja att jag kom? Jag har inget att säga, jag fåörstår inte vad andra säger och jag är inte rolig. inte smart. inte stark. varför skulle dom vilja umgås med mig?

Jag är rädd att dom ska tröttna. För då har jag ingen. O jag vill va bra. För att dom ska tycka om mig. För att bli älskad. men ingen ser när jag är ensam. Jag vet aldrig när deras skämt går över styr. vet inte när jag börjar gråta. men ingen hör o ser när jag gråter. Grtå inte nu, gråt inte nu! Jag är rädd för snart måste jag ta medicinen.. men jag vill inte. VILL INTE! jag är rädd för den. för att jag inte ska hinna. för att jag inte ska orka. Om inte jag går till ork så skulle ingen se mig. Att jag ens lever. är det de jag är rädd för? att dö ensam? att det sista jag gjorde kvällen innan jag dog va att sitta ensma och gråta utan att ha träffat nån utan att ha lämat avtryck. Jag behöver träffa nån, för att EVENTUELLT så kanske jag kan ggöra något för den personen. kanske att jag kan göra nåt bra. som gör att dom kommer höra av sig. Jag gillar inte blickarna dom ger. SOm att dom redan har makt över mig.

Jag hatarr att gå till doktorn. för då är det alltid nåt fel med mig. O dom ska fixa för jag duger inte som jag är. Jag kommer med problem. problem. som jag inte klarar av själv. jag är ett problem.

Vad är det med mig...?

Va är det med mig? Varför är det alltid fel på mig. Varöfr är jag så rädd hela tiden. Varför känner jag mign inte välkommen.

Hej!

Längesen nu. Jag orkar inte förklara. Hur har du det? Hur känns det att vara tillbaka i stan?

Jag torr jag är rädd för dig. Jag blev besviken på ditt brev. Vet inte vad jag förväntat mig. Kanske inte en lösning, men mer bekräftelse. Jag vet inte var jag har dig, jag vet inte alls vem du är. Men jag ger dig väldigt mkt respekt och väldigt mkt makt. O jag är livrädd att du ska dömma mig. Jag känner mig aldrig tillräcklig, aldrig riktigt välkommen nära dig. Jag får lixom inte plats. Jag berättade inte allt för dig, men jag berättade långt mer än jag ville. Och jag skäms nåt vansinnigt för att jag inte klarade av att hålla det tillbaka. För att jag inte klarade det själv. Jag skäms för att jag inte ens kan ta hand om mig själv. O jag skäms för att jag inte orkar vara mig sjävl. O jag ryggar tillbaka för att jag är rädd och känner att jag hela tiden måste förklara mig. Stå till svars. JAg vill inte bli en börda. Jag ville inte bli omhändertagen av dig. Jag ville bli respekterad. Och mött med värme. Men jag känner att du inte alls respekterar det. Jag är livrädd att du närsomhest ska attakera mig med tusen frågor och kräva svar. Men jag är oxå rädd att du inte ska göra det. Att du ska strunta i mig o allt du vet. Att jag sa allt jag sa utan att de berörde. Utan att de påverkade alls. Utan att du bryr dig. Utan att du respekterat att det är svårt för mig. FÖ rjag litar inte på dig. O jag får en tung klump i magen när jag ens tänker på dig. Jag va nervös för att gå på rep idag, för jag tänkte att du kanske skulle komma. Jag va rädd. För dig. Jag är rädd för A o G o M oxå, men inte alls så mkt som du. FÖr det är av nån anledning Din respekt jag vill ha. O jag tror inte du ger den till nån som inte förtjänar den. O därför känner jag ett tvång av att hävda mig. Visa upp mig. Jag vill va bäst. Jag vill va tillräckligt bra i dina ögon. Jag tycker du är hård. Ofta rättvis, men jag orkar inte med den rättvisan. den hårdheten. Din blick skär igenom hela mig och jag vill inte se den. Absolut inte möta den. För den är hård. Den är för stark för mig. Jag orkar inte hålla emot, och jag litar inte på att du bär mig om jag faller. O du kan krossa mig. För du vet för mkt. Eller egentlgien gör du inte det. MEn jag rä rädd för dina tolkningar. Jag rädd att du tycker att jag borde skärpa mig. Att jag är klen. att jag är allt de där jag själv tycker om mig själv som är dåligt. Att du krossar utan att att veta vilken makt du har över mig. Jagva rädd för att gå på rep idag. jag va nervös, för att du kasnke skulle va där. O de gjorde mig illamående. Jag vill att Du ska ta min sida. Se mig. bekräfta mig. respektera mig. DU har alla på din sida. alla tycker om dig. Den du tycker om nuddas av din glans. O jag vill så gärna få va i den glansen. Den värmen. Jag har den inte själv. Jag orkar inte ha den, bära den. Jag hatar att du har fått den rollen för mig. jag hatar hatar hatar det. Jag vill helst inte se dig alls. För de ont, på riktigt. Jag vet inte varför. men de sårar mig att du tar så mkt plats. att du får kärlek och respekt, att du är så stark som person. Att du vågar göra fel själv. att du vågar släppa ut sig själv så mkt som jag tror att du gör. Det gör att jag inte har en aning om ifall det är äkta eller inte. Jag vet inte vad som rä äkta och vad som är falkst, etts skämt. vad är respekt och vad är ironi. ENligt mig blir det en helt annan stämning i orkestern när ni gamlingar är med. Jag blir halv. jag blir något jag inte alls är eller vill vara. för jag är rädd. känner mig grymt obekväm och tycker inte alls om det. Ändå fortsätter jag komma för jag vill så gärna få va en del av det, men jag känner mig aldirig riktigt välkommen. Jag har aldirgi riktigt kommit in. Du lyckades ta dig in, o ch desutom behålla din plats i folks hjärtan trots att du varit borta två år. Jag känner mig inte saknad. Jag känner mig inte välkommen. jag orkar inte med dig. Du har makt över mig. Jag ber dig verklgen att inte utnyttja det. Jag är rädd för att du ska utsätta mgi för något. pressa mig. Säga att jag har fel. allt jag vill är att få va rätt i dina ögon, inget annats ksulle betyda något om DU trodde på mig. Jag önskar att du va på min sida. Att du stod brevd mig i det som är jobbigt. De som hänt. Du är starkare än alla i ork tillsammans. För Du har alltid rätt. Du är starkast. och du vet vad som är rätt. Och du gör rätt.

Det va sjukt jobbigt att se dig idag. Jag önskade att du inte skulle va där. Jag kan inte prata med dig. Jag kan inte se dig. jag vågar inte berätta. MEn jag vill få va din vän. Jag vill få ditt godkännande. Ditt erkännande. Din respekt. Jag vet inte vad jag sak göra för att förtjäna den. MEn jag vågar inte be om den, för jag är så vannsinigt svag. feg. O jag vågar inte erkänna fler svagheter för dig. För jag är rädd att du ska använda dom mot mig. Uttnyttja dom. Sprida ut dom. förneka dom. Förneka mig.

Det känns som om du hela tiden sett mig och vad som är fel md mig utan att säga nåt. O de känns som om du vet. O ändå inte säger nåt. Jag känner mig aldrig välkommen. För när du är med vill alla vara nära dig och då glöms allt annat bord. alla andra försvinner. Jag känner så. Dom som är starka kasnek frågar och känner sig välkomna. MEn jag gör inte det. Jag känner mig ärligt talat svag. FÖr jag klarar inte ens av att säga det här till dig till ditt ansikte. MEn jag vill att du sak veta. jag vill vara nära den varma MB. Den perosn du är i breven jag fått. Den stämmer inte med den jag mött i verkligheten. Jag vill att du ska vilja va min vän lika mkt som jag känner att jagbehöver dig.

Även denna gång är det första jag gör när jag kommer hem att gråta. Bara för att jag träffat dig. Jag vet fan inte vad som är fel. Varför är det så här? Jag vågar inte träffa dig. jag vill inte se dig. jag tyckte det va bättre när du va borta. Då kunde jag slappna av ibland våra vänner i ork. men är du med är jag på helspänn och kan inte tänkta på annat än att samla mig och inte gå sönder. Jag är verkligen livrädd att du ska använda mina svagheter emot mig. Att du ska använda mina drömmar emot mig. mina viljor och mina försök. Min framgårng och mina förluster. Jag hatar att du ser. att du vet. mer än du borde. Du förtjänar inte det. Jag hatar att jag du har sån makt. Jag vet inte varför. Jag går sönder nrä det känns som du inte vill va med mig. När du inte vill se mgi. För du har sett mer än de flesta, även om jag inte sagt så mkt. ändå känns det som du ser mkt mkt mer än alla andra. Du har sett något som du inte berättar för mig. O det känns som du redan använder det emot mig. JAg vet inte vad de är, men jag känner mig utfryst av dig. Jag känner mig inte välkommen. de känns som du väljer att se alla andra framför mig.O jag vill bara få vara någon speciell för dig. Jag är rädd för att du ska prata med mig, säga nåt o jag ska börja gråta. Jag är rädd för att ud inte skaa söge nåt, som idag. Då känner jag mig onsylig och värdelös. För det är du som ser fol och som är i centrum. Du har den platsen hela tiden. Andra kan låna småglimtar, men maken är din. Jag orkar inte ta den. Din åsikt betyder mkt  folks ögon. därför vill jag oxå ha den. höra den. Få din bekräftelse. Men det är ditt val. O det skrämmer mig att du kan göra vad du vll med din makt. för jag skulle inte orka försvara mig. Jag skulle släppa allt till dig. O skulle du krossa mig så skulle jag gå sönder varken mer eller mindre. Skulle du laga mig skulle det va underbart, men jag vågar inte låta dig försöka elterosm jag är livädd att du skulle välja att ignorera det. för mig är det ett enormt problem. jag är rädd att det för dig inte betyder något alls. jag vill så gärna ha din kärlek. Där sattejag nog hammaren på spiken. jag vill få kärlek av dig. Jag vill att du ska bry dig om mig. Och jag vill at du ska respektera mig.

Du ska alltid veta bäst. O jag har ingen chans mot dig. Finns inget jag är bättre på. Jag känner mgi helt värdelös jämfröele med dig. Jag kan inget som du inte kan göra bättre. För OM de finns nåt, så har du antagligen aldrig hört talas om de, och då är de troligtvis inte värt att veta. O annars ser du till att lära dig. Du ser inga hinder o jag önskar att jag va mer som du. De är jobbigt för mig att du ska va så perfekt hela tiden. Du har väldigt gott självförtroende och jag orkar inte streta emot. jag vill oxå få va välkommen! Varöfr får jag inte vara det?

Jag gick till repet idag iaf för jag är så trött på att va rädd. Jag vill inte vara det. men jag är det. o jag vet inte hur jag ska övervinna rädslan om inte genom att utsättas för den. DOck sker det som jag är rädd för varje gång. verje rep. O d får mig att må dåligt. Jag tycker du är elak. Du försötrker det som jag tycker är negativt i blhj. Jag önskar så att jag fick ta del av den sida som du säger att du har som är varm. Jag vill känna av den. Jag vill veta vem du är  och jag vill veta om du är äkta och jag vill veta om jag kan lite på dig. som medmänniska? Som vän?

Det känns som du besitter svar på frågorna jag undrat hela livet och du vet att jag undrar men du väntar bara på att jag ska ge upp, ge mig o erkänna mina fel och min äckelhet så att du kan få håna mig. O jag är livrädd. Så jag är på helspän hea tiden och vågar inte slappna av. vågar ite visa vem jag verkligen är. o jag anstränger mig så hårt. för att du inte ska se alla min fel. O de gör att jag gör tusen gånger fler fel, jag vet de, men då kan du inte se vilka som är äkta och vilka som rä pålagda. jag vågar helt enkelt inte visa vem jag är. för dig. För att jag är rädd att du skulle dömma mig om du visste. O att du skulle använda det eot mig. Vilket jag kännr att du redan gör. Jag gav mkt. Jag vet att det tog tid innan jag vågade skriva ett brev till dig, men va det ertt straff at jag fick vänta? Kanske skrev du bara om dig sjävl för att jag bara skrev om mig själv i "mitt" brev. rätt åt mig. JAg säger inte att du inte behövde skriva av dig du med. jag vet inte vad som rä viktigt fö rdig. vad som betydernåt för dig. Jag skulle aldrig änvända något emot något. ändå är det det ajg upplever. Fan va jag hatar att det är så här. JAg vågar inte vara mig sjävl. Jag klarar inte av dig. o jag önskar att ag kunde ta anstånd från dog för jag mår bättre när jag inte behöver tänka på dig och kan låtsas att Du inte finns. Men om inte du tycker att ett skämtär roligt så har man misslyckats. Det är Du som styr oh ställer. jag vet inte om du känner det skälv. repen går runt även när inte du är där. det blir en annan känsla. Jag blir så liten när du står brevid. jag blir så värdels. för jag käner att du tycker det. o jag känner att jag måste hävda mig och försövara det varje gång jag ser dig. eller nör nån anan pratar om dig.
 
Är det så att alla andra är udda i orkestern eller är det bara jag som inte passar in? Vist kände jag mig välkommen första ågnen, men de käns inte så längre. Jag vågar inte säga nåt när du är brevid. för jag är rädd att du ska använda det emot mig. att du ska tvinga mig motivera det, det jag säger. Jag vågar inte vara mig själv. av rädsal för att du ska göra så att alla andra tycker illa om mgi. För med dig vid sin sida klarar man allt. o utan dig, är man ingen. Du kan få alla vännerna emot mig. FÖ rjag skeulle inte orka försvara mig.

Snallä snälla svara. Jag svaradeinte för att jag aldirg mer ville prata med dig. jag har vetkligen varit livärdd. o jag tor rdu vet de. jag tror du ser och känner de. Ändå behåller du den platen. jag tror inte du villändra dig. o de ber jag inte om heller. Jag ber bara om respekt. Ren och sann respekt. hänsyn. medmänsklig kärlek. Vad ska jag göra för att förtjäna det från dig ? hur lågt måste jag sjuka innan du visar barmhärtighet och släpper din stolthet? Har jag inte sjunkit tillräckligt djupt än? Vad har dom andra i ork som inte jag har..? du som ser? du som vet..? 
 
Jafg mår illa oh det är det enda jag tänker på. hur du förstör mig. för att jag är rädd för dig. Öskar att jag kunde va glad. JAg önskar att brevet inte fanns. att det va uppeldat och att du aldria läst det. men nu har du det. jag trodde akanske att jag skeull få mer respekt efter de. men jag känner det inte. jag kännr bara rädslan som är ännu större. Den va stor innan. nog en anledningen til att jag skrev. för att övervinna en rädlsa även om det var en annan. JAg vill se den mjuka, varma MB. Finns du ens? Jag såg en glimt av den i T-by. Saker du sa, inte direkt till mig, men till andra som handlade om att göra det bättre för mig. Jag tror du ser så j'''la väl. Jag vet inte vad jag förväntar mig att du ska göra..men du gör inget..... O de sårar mig. att du släppt mig så. att du inte snsträngde dig mer. att jag inte verkar betyda mer för dig, at jag inte verkar förtjäna mer energi från din sida. jag respekterar att du har nadra att lägga ärlek och tid på. men varfö rkan inte jag oxå få lite? alla andra får ju.

Jag känner att jag måste lägga all min energi på dig. O jag gör det. fast jag inte alls vill. De tär på mgi att du är så stark och inte ser hur svag jag är. Det käns som du ser, men väljer att inte se. O de sårar mig. jag undara varför. Varöfr? Är det så?? Du gör mig galen, tokig, ledsen. sårad och öm. o jag måste hålla mig i skinnet och va så bra. o då blir jag bara desto sämre. var är du? var finns du? hjälp mig snälla MB. Hjälp, stötta. Jag vill ha ditt stöd. ditt erkänande. din kärlek, din respekt.

JAg mår dåligt av allt jag säger när du hör. jag tycker inte om att du vet att jag är svag. Hru svag jag är. FÖr du vet att jag är svag. Jag vågar inte visa att jag är stark en dag. För då kansek du skulle luta bry dig? Men du bryr dig ju inte från bröjan så varför bryr jag mig? Jag rä rädd att du ska skratta åt mig. Det är möjligt att du gör. Om inte du är drä behöver jag inte oroa mig för att nån ska dömma. bedömma.jag känner mig granskad. av dig. du säger va du tycker och de är bra. men jag vet inte vad du skulle tycka om mig. Hånar du mig bakom min rygg? Jag vill faktiskt veta en gång för alla. Jag vill veta vad jagoroar mig för. det måste finnas nån anledningen till att jag upplever detta som jag gör, ojg avill veta din syn på det. Nåt måste ju även du känna?


Jag skäms för att du gav mig en chans att öpppna mig. men jag vågade inte. o jag skäms för att jag inte sa nåt när jag fick chansen, o jag är samtidigt stolt att jag inte sa nåt. Jag är rädd att du ska sluta bry dig o de känns som du gjort det.

Jag vågar inte bjuda folk på examensfest för jag rä rädd att ingen skulle komma. Jag kände kansek att du inte ville haft det där brevet. de hade inte du med o göra. o du vile eg inte ha det. jag bad nog om de även om det va ditt föslag. Jag ville att du skulle möta mig på ett plan som jag inte vågade visa i orkestern.

Jag är rädd att alla andra skulle välja din sida, för du kan argumentera frö din sak. Jag orkar inte det. o jag vill inte behöva, frö jag tycker eg inte att jag har något som jag borde försvara, jag tycker jag förtjänar respekt ändå. men det känns som du förväntar dig något av mig..o jag vet inte vad? o jag verkar inte kunna nå upp till dom förväntningarna o de sårar mig . det gör att jag känner mig misslykcad. Jag har varit nervös av at bara gå på stan eller på sjukhuset av rädsla för att möta dig. Av misstag. råka gå förbi och att du skulle heja och jag skulle tvingas prata med dig. jag rä rädd för att prata med dig. De känns som jag borde erätta det för dig.

Du bjöd hem mig på fika och ändå lyckades jag inte säga nåt. Inte ett ord. jag skämdes för att jag inte vågade vara mig själv. Jag skämdes för att jag inte visste vad som va fel. Nrä du inte är där är det dig jag vill prata med. MEn du är inte den bilden du skapade i breven. Jag känner inte det. Jag vill ha det. den personen du är i breven, jag vill vara nära den personen. väldigt mkt. Nu är du de enda jag tänkter på. o du tar all min energi. kommer jag inte kunna åkta med på resan pga av min rädlsa för dig? Det känns som allt är förstört. Jag vill fixa jag vill laga. Jag vill bli lagad. jag vill att vår "relation" eller vänskap ska bli grundad ordentligt och uppbygd på rätt grund. Jag känner inte dig. o ajg vil inte prata med dig irl. Jag är rädd att du skulle dömma mig om du visste hur kas jag va som männsika. o jag är rädd att du redan ser. att du förstått för mkt. och att du redan dömmer. det känns dom du hånar mig bakom min rygg. jag är rädd att du är falsk när allt kommer kring.

Det rä som om ajg är beroedne av dg för att överleva men du ignorerar mig. är det så, eller vad rä det du gör. Kan du inte berätta det för mig. Vad det är du gör? den känslan som du ger mig. den tunga börden jag måste bära. Varför stirrar dina ögon så hårt i mig? varför är du så hård? så kall och svår att nå? vad hände med den varma MB du ville vara?

RSS 2.0