Kom ketchup så går vi!

När jag var riktigt liten hörde jag vitsen om tomaterna. Den
öppnade en helt ny värld för mig. Det var en sådan fantas-
tisk historia – rolig, drastisk och hemsk på samma gång.
Två tomater gick på en väg. Bara det är ju roligt, att tän-
ka sig två tomater som traskar på små spinkiga ben.
Jag såg också framför mig ögon, näsa, mun på tomaterna
och kanske en liten hatt på huvudet. Och så kom bilen,
wrooom, alltid en lastbil med flak, jag minns att den var vit.
Lastbilen mosade den ena tomaten och fortsatte likgiltigt
ut ur historien utan att stanna. Den var bara en stor, obe-
veklig makt som råkade passera och utan att tänka på det
eller bry sig det minsta krossa det som kom i dess väg.
Den andra tomatens replik till sin överkörda kamrat är
både förskräcklig och sann och underbart humoristisk:
”Kom Ketchup, så går vi!”
Först kan man uppfatta repliken som rå och hjärtlös.
Kompistomaten är ju söndermosad. Hur kan man säga nå-
got så grymt till någon som krossats fullständigt?
Men om man tänker lite mer på det så överger inte den
oskadade tomaten sin vän, trots olyckan. Han vänder sig
om och erkänner det som hänt, accepterar det som måste
accepteras, och använder humorn som ett sätt att gå vidare.
Och det är inte bara han själv, den oskadde, som går vidare.
Han uppmanar också sin tomatkompis att resa sig
upp och fortsätta.
Inte längre som tomat – den överkörda tomaten är alltför
mosad, alltför förändrad för att någonsin kallas tomat igen
– utan som något annat som också är okej att vara: Ket-
chup!
Kom Ketchup, så går vi!
Bli inte kvar här. Res dig upp och gå! Du är inte den du
förut var, det kan du aldrig mer bli. Livet har farit fram med
dig, och livet är en vit lastbil som passerade i all sin makt
och vrede och mosade dig sönder och samman, men du
finns fortfarande, du andas ännu. Jag står här och väntar
medan du hämtar andan, så går vi vidare tillsammans.
Så slutar den första roliga historia som jag någonsin hör-
de, och som förändrade och stakade ut mitt liv.
Kom Ketchup, så går vi!

- Jonas Gardell (ur "Jenny")

Förklädd Gud

Hjalmar Gullberg
Förklädd Gud                   (musik: Lars-Erik Larsson)

Ej för de starka i världen
men för de svaga.
Ej för krigare men för bönder som plöjt
sin jordlott utan att klaga
spelar en gud på flöjt.
Det är en grekisk saga...

Vem spelar på en pipa en låt av gryningsluft
för himmelsk att begripa, höjd över allt förnuft?
Vem äger lösenorden, flöjtvisans dolda text?
Vem spelar på jorden för djur och växt?

Vem är den gode herden som för sin flock i vall
och som med gräs förser den och toner av kristall?
Vem går på betesängar i sommardagens kvalm
och sover bland drängar på jordisk halm?

Apollon bor i ett tessaliskt stall.
Ej bär han lager kring sitt gyllne hår:
han sändes från Olympens gudahall,
dömd att försörja sig som dräng ett år.
Det bor en gud i ett tessaliskt stall.

Bland tjänstefolket vandrar han förklädd.
Längst ner vid bordet är hans sked och skål.
Bland kreatur i ladan är hans bädd.
Han äger inget jordiskt föremål.
I herdekappa går en gud förklädd.

Kring höstlig vaktelds bränder församlar han frysande får
och sköter med kloka händer de djur som har sår.

Hans sanna hem är sagan,
hans själ är lyra och dikt.
Dock gör han utan klagan
sin jordiska plikt.

Välsignelse följer i gudarnas spår.
Om kappan än döljer hans gyllene hår,
så blomstrar den mark där han går.

Han spelar för djuren som följer hans takt,
för solen, för skuren i nyplöjd trakt,
där döden förlorar sin makt.

Husbonden må prisa säll,
Tessaliens monark.
När han står upp vid hanegäll,
är han på helgad mark.
Ty den som bland hans drängar bor
och äter deras mat
är solens herre, månens bror
och stjärnornas kamrat.

Vad faller över träden för silverglans
vid pipans bröllopskväden och djurens dans?
Vad är det för ett rike han kommer från,
han som ej är vår like. men blott ett lån?

Erinrar han sig, fången vid äng och vik,
en värld som är förgången en glömd musik?
Erinrar han sig lyra och jungfrukör,
ett liv av helig yra som aldrig dör?

Än vandrar gudar över denna jord.
En av dem kanske sitter vid ditt bord.

Tro ej att någonsin en gud kan dö.
Han går förbi dig, men din blick är slö.

Han bär ej spira eller purpurskrud.
Blott av hans verkan känner man en gud.

Den regeln har ej blivit överträdd:
är Gud på jorden, vandrar han förklädd.

Tror du att fåren skulle beta i morgonglans
på gräsklädd jordisk kulle, om inte gudar fanns?
Tror du att våren skulle binda sin blomsterkrans
på alla dödas kulle, om inte gudar fanns?

Bjuder ett människoöga till stilla kärleksfest oss,
kyliga och tröga, som folk är mest

lägger, som himmelsk läkning för djupa själasår,
en vän, fri från beräkning, sin hand i vår,

synes en ljusglans sprida sig kring vår plågobädd
- då sitter vid vår sida en gud förklädd.

Så här skulle jag oxå kunna skriva.

Allting gnistrar, allt �r tyst.
�ver vita gator som sn�n har kysst.
Barnen leker p� bakg�rden.
Allt andas f�rv�ntan, i vinternatten.
Och stj�rnorna glittrar p� himmelens rund.
O, hela livet ryms i just denna stund.

Samtal m Bergman

Jag fixar inte gå till skolan.

för att jag mår dåligt. jag kasnek låter lat..

men jag vill gå.

men så fort jag reser mgi o ska gå.. så blir jag stressad för å arg för att jag inte fixat gå tidigare..o jag får ångest för att jag är sen.. o får att jag itne åt ordentlig frukost..

o allt verkar bero på att jag har ont.

för jag va ledsen så fort jag vaknade


o jag vet att jag inte kan göra nåt åt de.. men samtidigt kan jag inte bara sitta o titta på när d ehänder saker runt omkring...

saker som påverkar mitt liv.

saker som jag kan förändra.

men inte orkar förändra för att jag inte kan förändra grunden till varför jag inte orkar.

förstår du?

Har varit vaken sen 6.00 imorse för att föraöka gå till skolan, för idag hade jag sett frma emot de.

Funderar på att pyssa lite o göra den där julklappen till madde.

Ljuset i advent.
När mörker o kya ligger kring vårt hus, då vill vi vänta in julen kring ett levande ljus.
Vår tro är en krubba och ett nyfött barn. Vårt hopp är en låga på en veke av garn.
Det största är kärleken i evig tid, o finns de ljus, finns de värme, finns de kärlek o frid.

Låt det brinna, låt det brinna, ljuset som du tänt!
Låt det brinna, låt det brinna, ljuset i advent!

 


Dåligt samvete.

Jag får ofta dåligt samvete. pratade m min terapeut om de idag. Min nya terapeut. Hoppas jag berättat om honom. 
 
Se The Cove. Bergman rekomenderade den precis.

De rä vilktigt att inte lägga värde i skillnaderna mellan ex kvinna o man. Viktigt att se att vissa skillnader finns. det är vikitgt. för det är skilnad. men inget är bättre eller sämre på olika sakenr.

Gråt. Får ofta utlopp p för de efteråt. Jag låser inne de när d ehände.r o sen när de blir för mkt då orkar jag inte o då släpper allt. SOm när C mobbade mig i skolan o M pratade m mig efter jympan. ELler när mormor dog. O då va de "okje" att va ledsen. Då gjorde de inget att jag grät. Sen om jag grät för at mormor va död eller för att jag va deprimerad..spelade ingen roll. MEn vilkitgt att inte lägga värde i vem som bettyde mest. Va glad för de mormor gav. Farmor va oxå viktig. minst lika viktig. Men du fick en gåva. Du fick mer tid me mormor. Därför känns den sorgen större. värdefullare. De behöver man inte ha dåligt samvete för.

Vad sartar gråten? Smärtan o sen gråt? eller gråt o sen smärta o sen gråt igen?

Vad gör mig glad? vad gör mig arg? Hur vet jag att jag är arg om jag inte känner de? eller upprörd? För att inte såra nån annan? Jobbiga känslor vill man inte föra vidare.. FÖr att de är så jobbigt när min mor ä r arg på mig.. mår jag dålig..jag vill inte ge de till nån annan. -mamma arg/dåligt humör. Då ag dåligt samvete, för att jag inte gjort rätt, jag då gjot nåt fel. Därför höga krav, för att hon inte ska bli arg o jag inte bli ledsen. Jag hatar att göra hene besviken. FÖr hon blir besviken på mig gör sååååå ont!

Vem ska jag skylla på? vem är jag arg p`å? rädd för att vara arg? 
Ledsen för att jag kommer för sent. Om inte dåligt samvete gentemot någon..vad är de då? skuld? Varöfr får jag dåligtsamvete nrä jag känner ilksa men inte när jag känner glädje? varför vågar jag inte släppa ut den? för att den rä för stor?

Förändringar. Lägenhet. skola. dagmamma. skarvar i livet. sjukdom. död. förlluster. Saker som börjar är okej. men inte att avsluta. Sluta skolan o börja skolan är iofs alltid lika jobbigt.

en gång. nrä jag va .. typ 10 kasne. så hade mor o far ätit godis en kväll utan oss barn. o på morgonen så låg de en "ferraribil" o en "lakrisgodis" i godiskålen kvar...

mitt favvo godis över allt annat va just ferarribilar..så när jag vaknade o såg de.. så gck jag dit o tog den.

när vi hade ätit frukost o så, så sa mamma att hon hade efterät åt oss.. att dom hade sparat två godisas till oss från kvällen inna.. men när hon skulle hämta dom så va ju frearribilen borta...

Bergmana säger:

hahahaha

Linda säger:o hon blev förbvånad o ssa.."men var har den tagit vägen"? o jag sa inget. o hon frågade var o en av oss om någon hade tagit den, o jag såg in i hennes ögn o sa, "nej". o hon gick o skällde verkligen ut pappa för hon trodde att då måste de av han som tagit den, o att han nu ljög när han sa nej...

till slut satt vi alla i vardagsrummet o skulle finna godistjuven. jag satt i soffan o kämpade verklige n mot tårarna.. o jag minns inte hur många gånger hon fårgade o jag förnekade..

men till slut så brast ALLT. Jag tokgrät o sa att "jag tog den, Förlåt". o hon va så arg!!!! O så besviken på mg o så "va de så farligt att erkänna de för mamma".. hon hade ju ssett de på mig hela tiden att e va jag, men ville väl lära mig en läxa.. godisen va ju till mig så för att de skulle bli rättvist så fick ju syrran den andra...

Linda sa (22:47):men jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv!!!!!!!!!

Linda säger:hade jätte dåligt samvete o skämdes enormt för att jag ljög. trodde aldrig mamma skulle lita på mig igen! O jag skojar inte.. jag skäms FORTFARNDE över de o kan känna ånger o får dåligtsamvete för de...

jag SKÄMS!

SÅ hur har du kunnat me att ljuga om otrohet? när någn älskar dig? är d einte bättre o va ärlig o säga att "ja jag har varit otrogen, förlåt, jag vill gärna va tillsammans med dig ändå, o ska inte göra så ingen" typ?

Bergman säger:

haha..herregud

vilket drama

d e inte lätt när man är liten

kan du ljuga nu då?

Linda säger:OM jag skulle va otrogen mot dig, skulle du vilja att jag berättade det för dig då?

Bergman säger:

japp

Linda säger:had edu kunnat förlåta det?

förlåta o acceptera behöver itne va sama sak! Förlåta = inte vara arg för evigt. Acceptera= "nej jag skulle göra slut".

Dåligt samvete för att jag inte känner taksamhet. Inte glad fast jag borde. Inför vem? gud? Va händer efter döden?

Människokroppen innehåller 206 ben.


RSS 2.0